Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OBEHAG. UA
och islossningen, hvilka vanligen ske samtidigt, händer nog
emellanåt, att man icke riktigt vet, hur man skall kunna
hålla ut. Men det är i alla fall ett friskt lif; och man
hvilar fort då man är ung.
»Gynnas man af lyckan och får stor flod eller godt om
vatten, flyter timret utan särdeles stor möda för folket raskt
fram genom älfvarna, och då kan äfven timmermärkaren få
sig en och annan hvilostund. Men är förhållandet motsatt,
det vill säga litet flodvatten, kalla nätter och torr väder-
lek, då sliter han, liksom hans arbetare, verkligen ondt.
Han måste då anlita all sin kraft och all sin fyndighet för
att få fram sitt timmer, arbetarna måste ansträngas till det
yttersta, och ändock händer, att timret blir kvar. Då skulle
ni höra, hvilket lefverne en del disponenter föra: timmer-
märkaren eller arbetschefen är oduglig eller försumlig och
så vidare; bakdantare och spioner hafva en härlig tid, men
timmermärkaren mår just som ’orm i myrstack’.
»Lyckligtvis finnas disponenter som äro fackmän och för-
stå hvad timmermärkaren har att öfvervinna, och veta, att
han mot naturförhållandena är maktlös. Men det finns ock
sådana som äro alldeles okunniga i affären; de fordra allt
och hafva ej nog insikt eller förstånd att bedöma hvarken
det ena eller det andra arbetet i skogarna, men äro i egna
tankar riktiga öfverdängare. Det har nog under min tid
i Dalarne händt, att sådana chefer funnits, och en sådan
hade alla fackmän roligt åt. då han tillskref sågverksför-
valtaren och beordrade honom att såga endast ’mixt’, hvilket
är liktydigt med plankor af gröfsta dimensioner och af bästa
beskaffenhet. Dittills hade ingen tänkt sig, att det kunde
finnas chefer med så liten kännedom om skogsaffärer.
»Har nu timmermärkaren varit gynnad af god vårflod
eller har han lyckan äga en disponent som är fackman och
tillåtit honom att sommaren förut bygga dammar och rensa
de strömmar där timret skall gå fram, då får han ock ut
sitt virke, men icke flödar något beröm för den saken, ty
det är så beräknadt och ingenting att tala om.
» Sedan timret väl blifvit flottadt från märkarens distrikt
och detta sålunda blifvit, som det heter, rent, kommer en
tid då han borde kunna få hvila upp sig efter vinterns och
Schröder. 12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
