Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
trian, och liksom (len konservativa
beqvämlig-heten, som icke tillåter att lemna det en gång
vanda, kan den reformerande beqvämligheten
med anhängighet till den en gång gifna
rörelsen framåt, misstaga sig deri att den är
belåten allenast man har rörelse.
Till ursäkt för den fristående ställning
jag tillåtit mig taga, skulle jag kunna tyckas
ega tillräckligt skäl i samvetets röst, men
emedan denna erkändt är det mest subjektiva
bland alla rättfärdiganden, och således aldrig
får gälla för andra, vill jag göra läsaren
bekant med de inflytanden genom livilka jag
blifvit satt i tillfälle att komma på en annan
ståndpunkt, än de hittills kända, för
bedömandet af fattigfrågan. Jag blef år 1831, af
Fabrikanter i Stockholm ombedd att rigta min
verksamhet åt Sveriges fabriksväsende. För
att få ett studium i det afseendet möjligt,
organiserade jag år 1831—1833 den’Svenska
Industriföreningen , der jag genom daglig
beröring me,d hufvudstadens insigtsfullaste
indu-stri-idkare så väl fabrikanter som
liandtverka-re, och genom skarpt utkämpade
meningsslri-der, erhöll den lifligaste uppfattning af
arbetets anspråk, af idkares och arbetares
skilj-da anspråk, och lärde urskilja ensidigheterne
hvilka sällan af de intresserade sjelfve
förmedlas. En följd af beröringen med de
industriella klasser ne i Hufvudstaden blef milt anstäl-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
