Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Qvarntullen var TV af det förmalda, jemte en
groschen per Scheffel (ungefär 12 sk. rgs per Sv.
tunna). Denna betalning var icke för stor vid de
ställen, som endast vissa tider af året kunde mala.
Men den kunde likväl betydligt nedsättas, då
qvar-nen, med god konstruktion och rik drifkraft, hela
året igenom kunde hållas i gång, och mald .ständigt
fanns tillgänglig. Genom tvånget var likväl
köpe-och arrende-värdet å qvarnar högre, än det
sedermera blef. Månget bryggeri och bränneri anlade
egna hästqvarnar, eller, der förlaget så tillät, en
ångqvarn. Vid de förra behöfde man kanske icke
flera dragare, än dem man förut behöft, för att skicka
till qvarnen, långt ifrån fabriken. — Men i
synnerhet anlades en mängd väderqvarnar, hvilka betjenade
allmänheten med mäld, till hälften af det pris, som
odalqvarnarne förr hållit och hos hvilka
prisned-sättningen icke var så lätt, då de vanligtvis hade
att beräkna räntan af en hög köpesumma.
Statskassan öfverhopades med ansökningar om
skadeersättning, hvarmed likväl gick 6lätt till, synnerligast
emedan skadan sällan var bevislig.
Af dessa svårigheter bevektes regeringen, att år
1819 utfärda en förordning, som beröfvade nyanlagda
väderqvarnar det dem förut i Landslagen förunnade
skyddet rmt trädplanteringar (som förtogo vinden);
vidare år 1826, rent reaktionärt, förbud mot nya
tullqvarn-anläggningar, så vidt de icke voro
beräknade allenast för grosshandeln, eller bevisligen, de
förut i orten befintliga odalqvarnarne ej voro till-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
