Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Föregående åsigter innehålla en mängd motiver
till en lagstiftning för näringarne. Den lag —
Allgemeine Gewerbeordnung — som utkom i
Preussen år 1845 är också väsendtligen grundad på denna
åsigt« Den utgör det sista stora steget till
näringsfrihetens införande, med bibehållen ordningspolis. I
det afseendet har den Preussiska förvaltningen
ända sedan Konung Friedrich Wilhelm Ill:s och den
af honom, enkom för ändamålet efterskickade,
Har-denbergs, skolgång i Paris för att lära sig
sättet att taga och begagna den inre despotismens arf
efter den störtade jättedespoten — fortgått på den
banan att hafva undersåtarne i sin makt. Deremot
förneka vi att Preussiska Regeringen vid något
tillfälle frångått den bestämda syftning som den började
iakttaga efter slaget vid Jena år 1806, och vid
statens derpå följda styckning.
Det första man lärde sig af segraren, var att
genom krafternas — deribland främst
menniskovil-jans — lössläppning till ostörd verksamhet inom det
materiela området, föranleda materiela resultater, på
det man, under andra, möjligen framdeles inträdande
förhållanden, måtte hafva yttre medel tillhands. Den
fattigdom hvari styrelsen blef försatt, ej allenast
genom landets styckning, utan ock genom derefter
följande traktatmessiga plundring, hvarvid segraren,
af den qvarlemnade tredjedelen utaf Preussiska riket,
utprässade fyrahundradefyratio millioner Riksdaler
Svenskt Banko, föranledde nödvändigheten att fordra
hårda uppoffringar af landets folk, i fall man skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
