Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Procenthalten i dessa malmer varierar mellan
25 och 50 p. c. vid utsmältning i stort. En
beräkning på jerntillgången kan således icke grundas
på uppgiften om malmtillgången efter mått, helst
dessa sednare så variera, att vigten af en iunna kan
vara l£ Centner, och en annan ända till 4 Centner.
Men det i motsvarande kolumn här ofvan upptagna
värdet på stället, innefattar likväl en bestämdhet,
och man finner alltså att årliga värdet varit minst
481,000 Thaler. Man kan också icke af uppgiften
om malmer räkna sig till beloppet af det tackjern
som deraf årligen med sannolikhet utfås, ty de
flesta tillverkare hafva stora förråder af malm liggande
på bruksbacken för att genom atmosferiska
inflytelser undergå förändringar till följd af hvilka de
slutligen lättare tillgodogöras, och dessa förråders
användande gör kalkylen omöjlig.
Gjutgods har år 1839 stigit till 643,276 Centner. Af-Gjotgods.
sättningen å BerIiner-gjutgodset har minskats. De fina
varor som der gjutas, och som blifvit snart sagt
verlds-beryktade, hafva till en del utgjort modevaror, och
hafva måst underkasta sig modets nyckfullhet. 1
Brandenburgiskt Preussiska bergsdistriktet använder
man myrmalmer till gjutgodset
Smidet steg år 1839 till 1,355,466 Centner. Smid*.
Schlesien har den ovärderliga fördelen att
liksom’ i England på många ställen, ega stenkolslager
i närheten af grufvebrotten, så att man vid
Pudd-lingsverken kan begagna stenkol, och småningom
ändra naturförhållanderne också här tillverkningen så
att den alltmera blir bedrifven med stenkol. Ännu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
