Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
följande, ända till denna lid (1846) utgöra en ny
uppslagsända på verldshistorien, derigenom att
expe-ri men ter nes utveckling framkallat massorna till
verksamhet, ofta till dom öfver de förut varande
förhål-landerne. Långt ifrån att prisa de våldsgerningar
den stora, ännu fortgående, revolutionen, tillåtit sig,
må man gema lasta dem, rysa vid dem och önska
det de icke måtte förnyas. Man kan göra det med
så mycket större skäl som intet resultat af dem
uppkommit eller kan uppkomma, så ’länge det allmänna
tänkesättet icke fått större klarhet i afseénde på
hvad man vill och behöfver. Våldsgerningarna
upp-stodo såsom reaktion mot det äldre våldet eller
förtrycket, men de samma som angrepo det de ansågo
felaktigt, visste icke att fordra något annat än att
sjelfva komma i förtryckarnes ställe, hvilket för
några få, d. v. s. några tusende mer eller mindre,
verkligen också lyckades. Här hade man gjort
såsom efter parabeln om stegen. Man hade vändt den
uppned, så att de nedersta pinnarna svängdes uppåt,
och de öfra vändes nedåt. Der med var alltså
ingenting vunnet.
Den dunkla föreställning som svafvade för
tide-hvarfvet, var frihet. Detta begrepp blef alldeles icke
begripligt i det allmänna, och när det upptages
inom en oredig uppfattning, öfvergår det snart till
begreppet ordningslöshet.
Det saknades ingalunda, i det land der
expe-rimenterne gjordes, en öfvermakt af den art att den
slutligen, under det idéer allt mera blefvo den stora
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
