Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(en, del bestämmande som för den verksamma
men-niskan i allmänhet såsom intelligens ger den
ekonomiska verksamheten ett innehåll.
Behofvet såsom grund för produktionen.
Likasom det verkliga behofvet, det vare sig
kroppens eller själens, för individen är det
besläm-mande och sjelfva praktiska grunden för all
förbrukning, så måste förbrukningen (betraklad
såsom yttring af behofvet) vara den bestämmande
grunden för produktionen, och ensam framkalla
densamma. Behofvet ger alltid kredit. Det är en gång
för alla i sjelfva naturlagen grundadt, att behofvet
måste uppstå först, och tillfredsställandet komma
sedan. (Endast med det villkoret har menniskan
njutning att hon har tillfredsställelse, men denna är
otänkbar utan ett förut varande som skulle
tillfredsställas. Den grofva förvillelsen, att söka njutning
utan behof, straffas just genom besittning ulan
tillfredsställelse. Att denna besittning, just derigenom
att den är utan tillfredsställelse, måste föranleda
fortsatt åtrå är naturligt; sålunda måste det falska
njut-ningssökandet oupphörligt fortgå tills det upplöst den
individ som varit olycklig nog att öfverlemna sig
deråt). Den falska trånad som åt den enskilta söker
skaffa en njutning utan behof, har, i det
ekonomiska, i afseende på resultatet, en motbild i den
produktion som föregår behofvet.
Denna sats måste på det allvarligaste
uppmärksammas; den utgör nyckeln till den gåta,
hvar-af tiden omsnärjes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
