Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kastlig, kan ingen ändring förväntas i arbetarens
belägenhet.
Det som kan påskynda ett sådant allmännare
erkännande, vore visserligen anspråken ifrån den
fattige sjelf. Men, hvarifrån skulle de komma? Ett
vanligt trotsande kan icke åstadkomma något sådant
resultat. Ett anspråk på att, under fortsatta
förhållanden få mer, ulan annan grund ån lystnadens, kan
icke bemötas med annan åtgärd än den vanliga, att
låta ställningen sjelf afgöra, och då är den
obemedlade strax åter kufvad. Endast i idéen grundade
anspråk äga makten att tilltvinga sig ett erkännande.
Bildningen skall framkalla dem. Men föga hopp lä^
rer man äga, det denna bildningsgrad först skall
ägas af den obemedlade. Genom de andra
menni-skoklasserne skall denna sanning först upptagas och
erkännas, och derefter öfvergå till den fattige.
När jag talar om den rikes förtryck öfver den
fattige, och när jag, utan alt vilja förmedla ett enda
bland de uttryck med hvilka jag stämplat
öfvermak-tens innehafvare, förnyar min uppgift att * den
fräter på den fattiges existence, vill jag strängeligen
reservera mig emot ett sådant missförstånd, som skulle
de bemedlade klassernes medlemmar böra anses sämre
än de fattige, eller ens, i vanlig mening sagdt, oädla.
Det är endast den medvetna afsigten som
bestämmer menniskans ädelhet eller oädelhet,- och det
ligger visst icke hos de rike i allmänhet någon
sådan afsigt. Sättet är upptaget från barndomen,
fort-plantadt från föräldrar ’på efterkommande, ulan att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
