Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
m
Den enda prohibitiva åtgärd som i handeln
synes billig är den som göres till uppmuntran för
inhemska sjöfarten i hvarje hand, så att nationella
fartyg betala lindrigare afgifter, jthy att en kust, som
likväl tillhör ett visst land, kan när som helst
öf-versvämmas af fremmande industrimän med deras så
lätt transportabla verksamhetsmedel; derigenom blir
sjöfarten, såsom en näringsgren, hemmastadd och
naturlig öfverallt der segelbart vatten finnes, och
detta kommer med säkerhet att stå öppet för sönerna
af det folk . som bor vid dess stränder.
Den uppmuntran som förbudssystemet eljest i
allmänhet ger ål produktionen, verkar såsom, vi sett,
att en trugad produktion i vissa grenar uppstår, utan
färg och saft, och som endast genom oaflåtligt
fortfarande omvårdnad trifves, men som faller så snart
den konstlade vården upphör. Den utgör å andra
sidan, bvilket ock redan är anmärkt, ett hinder för
andra näringsgrenar att uppstå. Den motverkar
alltså i helhet siit eget syftemål.
Den fria handeln deremot föranleder öfverallt
den tjenligaste produktion, som, stödd på
naturmöjligheter, tillverkar eller ger uppkomst åt varor och
ämnen med jemförelsevis minsta bekostnad af arbete,
tid och medel. Inom en längre eller kortare tids
förlopp sedan en fri handel blifvit gifven åt ett land,
hafva dess produktionsarter hunnit sätta sig derefter,
och samma land kan ifrån den stunden med
varaktighet skörda den relativt största vinningen af sitt
arbete äfven derigenom all det med största fördelen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
