Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
inrättning hör är föreslagen, qvarstår den stora
olägenhet som för arbetaren återkommer i alla
näringar och efter alla hittills öfliga regimer. Del är
hvad jag kallat arbetets ofrihet, eller att arbetaren
icke skördar en omedelbar frukt af sitt arbete, utan
arbetar för en annans räkning. Först när arbetarne
sjelfve erhålla sin vinst af arbetet kan detta anses
såsom fritt. Det kan ske antingen derigenom att man,
såsom nu, arbetar under en mästare — hvarvid dock
gesällen skall hafva den egentliga betalningen och
mästaren blott i proportion af sitt förlag, eller så,
att gesäller med nyförvärfvad mästarrätt tillsammans
anlägga en verkstad. Att mästare skulle arbeta så-,
som gesäller förekommer kanske underligt och vid
rådande skråhögfärd otroligt, men det praktiseras t.
ex. i Preussen beständigt. Beskattningssystemet för
handtverkerierne gör der att, ehuru gesällen
ambi-tionsvis söker mästerskapet, och så fort möjligt
erlägger 30 ä 40 Th. C:nt för borgarebref, så arbetar
han dock sedan ganska ofta på andras verkstad,
eller hemma för annan mästares räkning. Endast
derigenom kan man också förklara den eljest — åtminstone
i Sverige — ovanliga företeelsen att antalet af
gesäller i alla yrken sammanräknade öfver hela landet
icke uppgå till dubbelt emot antalet af mästare, att
i sjelfva Berlin, samt de tio största städerne och i
de vigtigaste båda embetena, skomakeri och skrädderi,
proportionen af mästare och arbetare är följande:
d) i de tio städerne af högsta beskattningsklassen:
f Mästare ............ 5,554.
b oma are j gesäller och lärlingar) 6,550.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
