Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nerne äro mindre nedprässade i förhållande till öfriga
priser än i Preussen. Alltså när det är bevist, att
redan två arbetare, med blandad egenskap af
mästare , gesäll och lärling, kunna ega sin bergning af
sitt arbete, synes intet hinder möta en
arbetsas-sociation på lika ställda villkor mellan gesäller
inbördes eller gesäller med mästare. Om sådant
verkställdes, återstode endast för lärlingen det ofria
arbetet och deremot bör intet invändas, så snart hans
sysselsättning dock utgör ett trappsteg till friheten.
Det är och blir för samhällsmenniskans frihet och
kultur ett oafvisligt villkor att arbetet sker genom
interessentskap.
När S. Simonister, Owenister och Fourierister
framstå med deras mer eller mindre modifierade
oriktigheter i principen, skönjer man dock syftningen till
likhet i menniskoöden och menniskoförhållanden, så
vidt de bero af oss att dem ordna, och att
mankom-mit till roten af statsorganisationens missbildningar,
fastän man mer eller mindre misstagit sig om sattet
att dem afhjelpa. Det lilla samhälle som naturen
stiftat, eller familjen, får icke upphäfvas; del måste
vara en trosartikel för hvarje organisationsförsök.
Endast inom den kan en gemensamhet af
egendom ega rum, utan att fjättrande inverka på det
helas fria utveckling; men gemensamhet i arbete kan
ega runrt villkorligt mellan huru många som helst
(såsom ock hittills alltid skett, ehuru med skiljaktigt
mål); denna gemensamhet i arbete får icke stadna
vid sitt första moment; den måste fortsättas under ge-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
