Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tiska bildning som gör nya och högre sinnliga behof
naturliga, eller då sådana finnas, impulsen af
produktionen och dess grundsatts icke tillåter dem att
hållas tillbaka utaf de ännu högre bevekelsegrunder
som ligga i kristendomen, i den enda sanna upp*
lysningens idé.
ll:o Att den kosmopolitiska syftning som synes
ligga till grund för industrialismen, väl också finnes
der, men på ett sätt som upphäfver menniskornas d.
ä. staternas frihet. Den syftar att kufva, det är:
att utesluta; ty en obegränsad produktion kan icke
tänkas utan en obegränsad afsättning och denna —
ej utan våld. Att systemet således aldrig kan längre än
till en viss öfverdrift användas, emedan en
verlds-monarki likväl är ett tankespöke som aldrig kan
realiseras. Att systemet, redan på vägen dertill,
verkar förderfligt för mensklighelen. Om man åter ville
antaga syftningen genomdrifven — en enda stat i
besittning af hela verldens marknad, bemäktigad att
producera för allas förbrukning, — så ligger ju
likväl i syftningen af den gränslösa produktionen som
föregår behofvet, att då detta icke mera kunde ökas,
emedan menniskoslägtet har för hvarje tidsmoment
ett tänkbart maximum af förbrukning, den förra —
(eller produktionen) dock ändtligen skulle finna sig
begränsad, finna att behofvet måste vara först gifvet
statsekonomiskt och moraliskt samt att produktionen
i ett sednare moment deraf skall framkallas om den
skall kunna cga bestånd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
