Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
samma gång afses. Således åler behofvet villkor för
att materiell tillgång skall vara rikedom.
Jemför man den ena individens rikedom med
den andras, så utgör också der behofvet måttstocken.
Den ena har högst obetydliga tillgångar, men ännu
färre behof. Der uppstår rikedom genom det att
tillgångarne öfverstiga behofven. Den andra åter har
förvånande tillgångar men ännu större behof, der
finnes således icke rikedom.
I förhållande till staten förekommer rikedomen
såsom egande ett sken af sjelfständigare tillvaro,
der-för att dennas behof äro flere och oafvisligare än
individens, och emedan jemvigten der icke alltid kan,
med bibehållande af tillvaron, återställas förmedelst
be-hofvens inskränkning, utan måste sökas genom deras
fyllande. För staten måste behofven vara gränslösa,
eller åtminstone bestämmas af alla de sammanlagda
anspråk som individerne hafva på bildning och
beskydd. Staten behöfver styrka och materiella medel
för sitt bestånd i bredd med andra stater, hehöfver
kultur- och uppfostringsmedel, samt slutHgen en mängd
medel för att bibehålla det inre rättstillståndet. Alla
dessa ändamål äro erkända behof och kunna icke
åsidosättas. Staten måste för dem alla hafva
materiella tillsrån^ar.
O O
Men man misstager sig högst olyckligt vid
hyllandet af den satsen, på två sätt, först derigenom
att man anser detta hopande af materiella inedel vara
det egentligaste villkoret för statens styrka; dernäst
också
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
