Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med de medel som kulturen i vår tid gifver, skall
den måttlige med lätthet kunna eröfra vida mera än
han verkligen för det yttre lefvernet behöfver, och
således ega rikedom.
Vi äro långt ifrån att godkänna eller
rekommendera gudnådlighet; Sektanda och all slags vurm
afleda också från en verklig religiositet hvilken tvärtom
är lika glad som ödmjuk, och alltid måste förstå
Iif-vets tvenne sidor, den yttre och den inre, villkoret
och ändamålet: en religiositet som icke är handling
är en lika fullkomlig irring som den då menniskan
anser sin bestämmelse vara ändligheten.
Huru brist på rättvisa i lagstiftning, åsigter och
sedvänjor i våra samhällen, är ett hinder för
välståndets materiella medel, skall längre fram visas vid
af-handlingen om fattigdomens orsaker.
Nationalrikedomen borde vara ursprungen ur
allmänna välståndet, och således stå på samma basis
som dem, men såsom ställningen nu är (man kunde
kalla den ett syndafall) är nationalrikedom en
villkorlig tanka, och framkallar i sin nuvarande syftning
ett bemödande alt utan afseende på tiågot annat,
hopa materiella tillgångar.
Hvad menniskan i det yttre åstadkommer såsom
segrande öfver naturen, det gör hon genom naturen
sjelf såsom medel. Den lugna belåtenhet, som i vår
förra teckning sågs gifva individen kraft, att,
hän-gifven’ under händelserne, öfverlåta sig åt försynens
ledning, har här sin motsats. I stället att beherrska
behofven söker menniskan här att tillfredsställa dem.
I stället att inskränka eller aflägsna dem, uppfinner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
