Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den sliftar en centralisation af del ekonomiska
(och på samma gång del moraliska)
ansvarighets-begreppet, samt uppbäfver dermed äfven menniskans
praktiska frihet inom deremot svarande områden.
Den angriper besittningsrätten, sådan den hittills
varit erkänd. (Den revolutionen torde vara vådligare
att genomd rifva, än någon annan.)
Det återstår ingen annan utväg alt lolsa förbi
dessa klippor — der slafveriets klippor dessutom
ligger i samma farvatten — än atl proklamera
egendom tillhöra personer individuell; men att, da
arbetet är gemensami, också vaka öfver all
förvårfvan-det blir gemensamt.
Såsom sidoanmärkning må äfven erinras, atl
alla försök till delning af nu redan — med rätta
eller orätta — hopad egendom, är endast ett våld,
hvilkel, der del lillstyrkes, hvilar på oklara begrepp
icke allenast om samhällets politiska villkor, utan
ock om menniskans bestämmelse och menniskans
väsende; samt slutligen om de tillgångar öfver hvilka
man har att förfoga — deras oändlighet, i stället
att man vid delnings försöken blolt ser hvad som finnes.
Om de rika skulle dela med sig åt de fattiga,
(bvar är gränsen? eller skulle alla få lika?), så skulle
det snart visa sig, alt en sådan revolution skulle göra
del förhanden varande otillräckligt. Deremot skulle
oberäkneliga rikedomar skapas, om man gafve den
fattige en eganderätt för sina kapitaler — sitl
arbete. Det är endast detta man beröfvar honom, det
år deltå som den förmögne tillvällar sig genom en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
