Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om menniskan far behålla livad hon sjelf
producerar, så är hon rik nog. Om hon får behålla sin
ursprungliga egendom, silt egna arbetes produkt, kan
hon visserligen få ganska olika, men kan ändå ega
tillräckligt; hon har då också intet skäl till klagan,
om hon får sin inre kraft, och dennas produkt i
yttre handling sig tillerkänd. Man skulle kunna
der-om uttrycka sig så, att hon i sådant fall icke får
mindre än Gud vill, äfvensom att ingen dd får mera.
Att måttet af förmögenheter är olika, måste
evärde-ligen bestämma att förmögenhet blir olika.
Den enda, men icke obetydliga förtjensten i de
f ransyska systemerne mot fattigdomen, är att man icke
byggt något på en egentlig fattigvård, naturligtvis
emedan man alldeles icke vill tillåta att några
fattiga skola finnas. Denna tanke är den enda rätta.
Det är en stor skam för hvarje samhälle, att hafva
fattiga och följaktligen fattigvård. De uppoffringar
man dervid gör äro lumpna, i jemförelse med de
stora massor förmögenhet man samtidigt låter fråntagas
arbetaren, och förutan hvilken plundring han icke
skulle vara fattig. Samma uppoffringar kunna
också å andra sidan betraktas såsom varande ganska
betydliga för dem, hvilka skola liksom omotiveradt taga
af det, som de en gång vant sig att anse för sitt
eget. Och allt detta gör en minskning i den
allmänna förmögenheten, medan den understödda
får ett otillräckligt nådebröd och förlorar sin
sjelf-sländighet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
