Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tär på statens märg; i alla de länder hvarest
arbe-tarne kallas fria, utan att vara det.
Hvaraf kommer en rik producents rikedom?
Den kommer deraf att han tillegnar sig öfverskottet
af den arbetandes produktion. Det beting bvarunder
noden tvang den sednare alt i sig döda arbetets lust
— ett särskilt slags sjelfmord, ett mord på själen i
sjelfva ögonblicket af dess börjande handling — detta
beting var af den natur att den förbehöll arbetaren
blott så mycket att hans kroppsstyrka i någon mån
derigenom kunde bibehållas, allt det öfriga tog
förläggaren, som ehuru rik han än understundom kan
vara på penningar och väldigt styrda naturkrafter,
likväl får äfven dessa länkade af den genom hyra
un-derkufvade och förslafvade menniskoviljan. Ju flera
själar han kan förhyra, desto hastigare vexer hans
rikedom, och han minskar priset på de produkter
han kallar för sina, men denna nedsättning är
alltid ännu en droppe af den förhyrda arbetarens
hjert-blod.
Efter en vidsträckt tillämpning af detta system,
vexer den allmänna fattigdomen oerhördl. Men hvari
består fattigdomen om icke i brist på intelligens och
dennas öfvergång i materiell besittning? Vi hafva
sett huru allt det hvarmed produktionen öfverskjuter
arbetarens kroppsliga behof eröfras af den förläggande,
som i Europa svarar mot slafegaren i Westindien,
Asien, etc. På samma gång som arbetaren förlorar
andligheten i sitt arbete, förlorar han också den
spännkraft som ensam förmår hålla menniskan uppe inom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
