Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den kan likväl icke ändras ulan att förhållandet af
principal och underlydande upphör. Först då når
alla äro principaler, hvar och en för sitt arbete,
upphör del armod och det misslyckande, som nu fordrar
så många offer, medan ett mindre anlal har
förhoppningar på utkomst, och äfvenledes lyckas att realisera
dem. Näringsfriheten hafva vi härmed icke velat
klandra; gifven med de jemkningar här förut äro
sagda, att kapitalisten icke får inkräkta på talangens
rätt, ulgör näringsfriheten också ett villkor för
sådana handtverks-verkstäder som här äro i fråga.
Hedan denna, här omhandlade omständighet,
ensam, är nog att afgörande verka pä fattigdom eller
välstånd i ett land. Om alla de, hvilka nu i
handt-verk, fabriker och daglönare-sysselsättning, förlora
den ojemförligl större delen af hvad de producera,
men derjemte producera mindre, genom det att
sinnet icke är eggadt, utan tvertom domnad t genom
föreställningen att de arbeta för andra, och att de
sjelfve sakna en vidsträcktare utsigt, en glädjande
förhoppning på fortkomst, så finner man h vil ken
förfärligt verkande orsak till fattigdom det måste ligga
i detta allmänna missförstånd om eganderätten, och
huru mycket mindre tillgångar derigenom skola
uppkomma i det allmänna; således oändligt ökad
fattigdom y och betydligt återhållen produktion. Om
denna plundrade mängd, — den slora massan—komme
i tillfälle att skapa sig större tillgångar, huru
mycket skulle icke åter den rike derigenom vinna?
Der-emot, så länge arbetet fortgår efter friklionstheorien,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
