Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
menniskor frälsas från nöd och elände genom denna
lätthet all få söka sig en annan väg, om den ena
icke lyckas. Vanligtvis blir det en liten handel som
vid ombytet lättar den fattiges betryck, då han
misslyckats i ett företag.
Redan vissheten som hvar och en eger, att
intet hinder i samhällsförfoganderne ligger i vägen om
man vill gripa sig an, skänker en förtröstan som
utgör mer än hälften af framgången, emedan mod
och menniskovärde derigenom kunna bibehålla sig;
men der tvärtom den motsatta vissheten i forvåg
råder, att hvarje väg är stängd, der försvinner den
moraliska och intellectuella rikedomen ur
mennisko-sinnet, och hvarifrån skulle då de materiella
tillgån-garne komma? ty, det måste vi åter upprepa, all
rikedom är till sin grund intelligent rikedom.
Det är en skam för vår tids samhällen att de
icke i afseende på näringsfriheten gå ut ifrån bibelns
ord och den dom som blef utsagd öfver våra första
föräldrar, att de skulle nära sig med sitt arbete. Det
är så mycket mera skamligt, som vår tids bildning
icke borde missförstå att arbetet är ett inre, men
icke rätteligen ett yttre, tvång. Med uppfattning
häraf är det ett oförsvarligt hån emot naturbudet att
hindra menniskan från att arbeta, — ett hån så
mycket mera rått då man inser att arbetet i dess ädla
grund icke är annat än försynens eget sätt att
genom menniskosinnet yttra sig inom ändlighetcns
område.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
