Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sen, ville söka sig en bosättning, hvarvid således
hans anlecedentia skulle hänvisa honom till ena ellet;
andra klassen; men icke utan föregående straffarbete.
Förening med cellsystemets tillämpning är en
lycklig hjelp för kolonisations-systemet.
Cellsystemet ensamt, i oafbruten användning på
samma individ, under loppet af t. ex. tio år, måste
så väsendtligen förändra dennes natur, att omöjligen
egenskapen af samhällsmenniska med frisk
verksamhet hos honom kan bibehålla sig. Andamålet med
ett ensamhetsfängelse vinnes kanske kraftigast under
första tiden, och innan den olycklige hunnit öfvergå
till känslolöshet. Denna första tid, kan man
återkalla, om fången emellanåt får se dagens ljus och
fal ten och allt som den fria menniskan får se. Afven
ett sparsammare umgänge med sina likar, sedan
vildheten blifvit bräckt, kan icke vara förderflig, då
fången i alla fall en gång skall komma ut i verlden.
Det är icke meningen att neka den olyckliga
erfarenhet man har af att missdådare af alla slag
ytterligare hos hvarandra utveckla det sataniska så snart
de hållas församlade i fängelsehålor och der, under
sysslolöshet, hafva tillfälle att dana en särskildesprit,
ett slags egen verldsåsigt. Men helt annat är detta
förhållande, jemfördt med det att fångar, hvilka t.
ex. fyra, eller sex månader, setat inneslutne med
ensamhetens förgörande fasa, och derigenom fått sinnet
väl kufvadt, sedermera för en tid bringas
tillsammans under strängt arbete, med rättighet alt der tala
med hvarandra såsom andra menniskor. Det är tro-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
