Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
framliden i ansigtel. Då kan man vara såker att
hans arbete sker med glädje; då kan man också vara
säker att det krönes med framgång.
Afven qvinnor böra få sådant odlingsarbete. Vi
ämna icke strida för ”den emanciperade qvinnan;”
men ännu mindre utesluta henne från tillfällen till
det slags oberoende som vore önskligt för hvarje
menniska — att kunna föda sig sjelf. Qvinnan har
vanligtvis långt mera idoghet än mannen, och det
skulle troligtvis lyckas förträffligt med dem, helst
deras sparsamhet och förmåga att umbära, betydligt
öfvergår mannens. Det är en slor olycka alt qvinnan
är utesiuteri ifrån de flesta bfitande närmssarertar:
O , 7
men genom detta medel skulle hon kanske lika snart
som en man, förvärfva sig sjelfsländig förmögenhet.
Man har, på sednare år, i Sverige, börjat med
ett nytt slags fattiginrättningar,
uppfostringsanstal-terne för vanvårdade barn. Afsigien var god, och
nyttan otvifvelaktig så länge man stadnade vid den
grundsats som gaf första upphofvet åt den första
bland dessa institutioner, Prins Carls Skola i
Stockholm. Denna grundsats var alt från gatan upptaga
vanvårdade barn, hvilkas föräldrar voro alldeles
oförmögne att uppfostra sin afkomma; i synnerhet afsåg
man då brottslingarnes barn. Men inrätlningen har
förkofrat sig, och upptager nu ofta fattiga barn,
hvilkas föräldrar äro generade af dessas uppfödande.
Här har man för sig en vådlig utvidgning, vådlig
ty man är nära att ulfästa ett premium för föräldrar
som vanvårda sin afkomma. De föräldrar som äro i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
