Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
svältförtjenst han under en gifven tid af, exempelvis,
ett år, eger, sammanlagd med ett, för ett
allmose-hjon temligen rikligt understöd af en Riksdaler i
veckan; och å andra sidan en dagligen, med 24
skil-lingar ökad, arbetsförtjenst. Det sednare skulle
utgöra minst 150 H.dr om året; det förra gåfve 52
R:dr. Men säsom allmosa utgör 52 R:dr så mycket
att del sällan bestås. Deremot vore 24 sk. om dagen
en ganska vanlig produkt af en fattig arbetares dag.
Eller tror man kanske, alt en förläggande principal
som har t. ex. 2(J0 arbetare, icke årligen på deras
arbete i medeltal förtjenar 20,000 Riksdaler? Man
har yrken der hvarje arbetares produktions brutto
belopp stiger till ett-tusende Riksdaler; dervid
utgöra kapitaler i penningar och annan materiel för-*
iagsfond visserligen en betydligare del, men om nu
denna frånräknas, bör återstoden kunna utgöra så
mycket att arbetarne böra kalkyleras hafva tillskjutit
minst 100 R:dr hvardera till deras principal — som
anser sig hafva underhållit dem, då likväl
förhållandet är tvärtom.
Nu säger deremot en annan erfarenhet, i län-*
der hvarest en öppen täflan eger rum, att den
summa, som principalen kan anses hafva plundrat ifrån
arbetaren, är så liten att den, om också genom den
stora mängden arbetare gjord betydlig på
principalens ensamma händer, fördelad tillbaka på arbetarne,
skulle obetydligt förbättra deras lefnadsvillkor. Detta
kan medgifvas, utan alt hufvudpåståendet faller,
nem-ligen att en annan än en materialistisk åsigt af riken-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
