Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Händelsen och yttrandet äro karaktäristiska
för det olika sätt, hvarpå upphofsmännen själfva
och publiken betrakta ett konstvärk. För konstnären
är yrkessynpunkten den enda afgörande.
Huru en figur är tecknad och huru den står
mot bakgrunden; huru ytorna balansera mot
hvarandra; huru färgerna klinga samman — se
där frågor, hvilka främst sysselsätta honom.
Publiken fordrar något annat och mera — äfven
de konstförståndiga bland den. Den spanar
efter det emotionella elementet - den
söker en själ bakom duken eller marmorn. En
personlighet söker den, en människa, ej blott
en konstnär — uttryck för en stark och egendomlig
syn på lifvet, icke blott på tingen.
Det synes som skulle denna fordran vara
fullt berättigad. Ty konstvärket är ju dock till
för betraktarena, icke för skaparen själf. Eller
riktigare uttryckt: först med offentligheten uppstå
betingelserna för ett konstvärks värde —
alla Fart pour l’art-teorier till trots. Dess tillkomst
må ha haft hvilken personlig betydelse
för konstnären själf som hälst - och huru
mången skapar ej som Goethe skref: „um sich
persönlich zu befreien" — dess insats i kulturen
begynner först då det blifvit en vidsträckt
krets’ andliga egendom.
Om detta engång erkännes, måste det väl
äfven erkännas, att denna betydelse tilltager i
samma mån de i konstvärket inneslutna emotionella
elementen visa sig kunna sprida sin värkan
i alt vidsträktare kretsar, åt olika håll -
alldeles som dynamiten värkar starkare än krutet
därför, att utvidgningen vid explosionen här
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
