- Project Runeberg -  Finntorpet i Västerskogen /
10

(1899) [MARC] Author: Gustaf Schröder
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

10 LAND OCH FOLK.

fisket i vattendragen var rikligt, samt så länge de hade små
utgifter till kronan, bärgade sig fullt ut lika bra som
svenskarna. Men mot slutet af nämnda århundrade hann
brännvinet äfven till finnmarkerna, och fastän finnarna ännu
ej på en tid tillverkade det själfva, fingo de smak därvid
vid sina besök i bygden, där de drucko det isådan mängd,
att de ofta kommo i gräl sins emellan och ej sällan slogos
med svenskarna. Genom domböcker och berättelser kan
man inhämta, att en del af dessa strider icke slutade, innan
endera parten måste låta sitt lif.
Allt som tiden skred fram, synes det som om finnarna
blefvo vildare, mera hämndgiriga och svekfulla samt på
grund häraf mer fruktade af sina grannar.
Sedan långliga tider hade finnarna rykte om sig att
kunna trolla, och detta rykte sökte de icke kväfva utan fast
mera utsprida. Möjligt är, att de kände några giftiga örter,
hvilka de af hämnd använde mot böndernas kreatur, liksom
att de äfven kände andra växter, som botade boskapen för
vissa sjukdomar. Lyckades sådana kurer, tillskref man na-
turligtvis det goda resultatet de signerier, som finnarna före-
togo under ingifningen eller smörjningen. Föreställningen
om att finnarna kunde trolla var så fastrotad hos allmogen,
att de blefvo högligen fruktade, hvilket gjorde att mer än
en dörr stängdes för den utfattiga och ögonbliecklig hjälp
behöfvande finnen.
Till följd af de sjukliga inbillningar, som gjorde sig
gällande under slutet af sjuttonde århundradet, att kvinnor
och barn hade gemenskap med och besökte »hin onde» under
de s. k. Blåkullafärderna, kunde man hafva anledning att tro,
att finnarna då skulle spela en framstående roll. Märkligt
nog synes detta ej hafva varit förhållandet. De trollkä-
ringar, som å »båle brändes» i Värmland, har sagan glömt,
och man frestas därigenom att förmoda, att den andliga
sjukdomen icke sträckte sina verkningar ända till Värm-
land. Däremot höres så mycket mera talas om dem i Da-
larna, och ännu i dag visas den resande i Leksand på käring-
berget, där trollkäringarna fordom brändes.
Då trollkäringar anklagades i Värmland, var det van-
ligen för »trollskott», genom hvilka böndernas kreatur kunde

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:33:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sgfinntorp/0022.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free