Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30 FINNARNA UNDER MIN UNGDOM,
I hemmen användes dock fortfarande finska af de flesta
inom Södra Finnskoga och Hvitsands församlingar boende
finnarna, fastän icke gärna i svenska främlingars närvaro.
På en del trakter var jag dock så väl bekant, att de ieke
generade sig för att sinsemellan låta höra sitt modersmål,
då jag besökte dem.
Hvad finnarnas redbarhet angår, så var den med högst
få undantag god och mönstergill. Svek en finne sitt ord, berodde
detta på svårigheter, hvilka han icke på förhand kunde
förutse, och så fort som möjligt sökte han reparera sitt fel.
Finskorna hade rykte om sig att vara lättsinniga och osed-
liga. Visserligen är det sant, att sådana kvinnor funnos,
men så vidt jag kunde märka på intet sätt i större antal
än bland svenskarna, och så kallade lockungar eller oäkta
barn förekommo lika många i den svenska som i den finska
bygden. Inom den senare minnes jag aldrig att det talades
om tjufnadsbrott finnarna emellan, men för öfrigt förekora
denna liksom andra förbrytelser den tiden ytterst sällan
inom skogssocknarna.
Då det ännu var tillåtet att resa omkring och sälja
brännvin i huru små kvantiteter som helst, florerade superiet
allestädes både bland svenskar och finnar, mindre dock bland
de senare än bland de förre, då brännvinshandlarne icke funno
det förenligt med sin fördel att resa ända bort till enstaka
liggande finntorp eller aflägsna stugor, dit det för öfrigt
ofta ej ledde någon väg. Men då de gjorde det, levererades
emellanåt heta knytnäfsbataljer. Vanligen förliktes man
dagen därpå, och därmed var saken glömd.
För sitt dagliga lif behöfde finnarna icke mycket. Mjölk
af kor och getter hade de med få mellantider året rundt,
äfvensom smör, ost och mesost. Fanns det mjöl med eller
utan bark, använde man detta till gröt, löfsor (på glöden
stekta kakor) och ibland till bakning af tunnbröd. Var till-
gången till mjölk knapp, blandade man det med lingon,
blåbär och dylikt och kokade gröt af blandningen. Under
hösten var tillgången till lifsmedel något större, emedan
får och getter då slaktades, dock icke till öfverflöd. De
festa af de kreatur, som kunde afvaras, såldes antingen
till omkringvandrande uppköpare eller under den i orten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
