- Project Runeberg -  Finntorpet i Västerskogen /
70

(1899) [MARC] Author: Gustaf Schröder
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

70 KONUNGENS BREF,

ihop dokumentet och lämnade det åter till sin värd. hvarpå
han föll i tankar och det blef tyst i pörtet. Efter en
stund bröt han dock tystnaden och sade, att brefvet visser-
ligen var i laga ordning, men att ban ej trodde, att grefve
Sparre ägde den mark, hvarpå de byggt. Marken var
konungens och till kronan voro de skyldiga att skatta.
»Har fogden tagit ut någon skatt af eder?» frågade han.
»Nej, hvarken fogden eller länsmannen hafva fordrat
någon skatt af oss,» svarade Parvo.
»Vet någon af dem, att ni bo här?»
»Vi tänka nog, att de svenskar, som voro här under
ofreden, ha underrättat dem om att här funnos nybyggare.»
»Och ändock ha ni icke hörtafhvarken fogde eller länsman?»
»Vi bo kanske för långt bort från dem.»
»Hvar gå ni i kyrkan?»
»Hvar som helst, och när det passar sig. Förr gingo vi
till Gunnarskog, där Matts är döpt, men sedan det blef fred,
har det ej passat sig så, att vi kunnat komma till någon
kyrka. Prästen predikar icke hvarje dag.»
»Ni förstå väl ej heller hvad han säger?»
»Å jo, det göra vi nog, men det är ej godt att veta,
hvad han menar med allt det han säger, och hvad de sjunga
förstå vi icke.»
Och på samma sätt var det vid denna tid med största
delen af de så kallade finnskogarnas befolkning i Värmland.
»Gå ni ej till edra svenska grannar för att hälsa på
dem och för att skaffa er hvad ni icke kunna göra själfva?»
fortsatte jägmästaren sina frågor.
»Nej, vi gå längre bort till Norge och till köpmännen
vid hafvet; där få vi bäst betaldt för våra skinn och hudar,
och där begära de minst för hvad vi mest behöfva, nämligen salt.»
»Hvad bruka ni vidare köpa?»
»Krut och bly.»
»Är det allt?»
»Vi hafva vanligen icke så mycket att köpa för, men
annar” tillhandla vi oss tobak, lin, hampa och sulläder
samt nagot smått åt kvinnfolken. Numera bruka vi dock ej
så ofta köpa lin och hampa, emedan det växer här, men
ibland köpa vi frö.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:33:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sgfinntorp/0084.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free