Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 UTRESAN.
närmaste styresmannens öfver Canada maka, som en morgon
hade ett ganska obehagligt äfventyr på resan, förorsakadt af
vattnets plötsliga inrusande i hennes hytt genom ett fönster,
hvilket icke blifvit ordentligt tilläst.
Äfven under denna färd öfver Atlantiska oceanen inföll
en Herrens dag, och jag anmälde för vår kapten min
villighet att för de ombord varande ganska talrika skandinaverna
hålla gudstjänst. Rätt många sabbatsstunder har jag tillförne
firat till sjös men aldrig någon, vid hvilken jag känt mig så
gripen af tanken på Guds hela världen omfamnande kärleks
vård som här, hvarest så långt ögat nådde och för
medvetandet ännu vida, vida utöfver hvarje mänskligt ögas
synkrets det oändliga, solbelysta hafvet predikade mäktigare
än något människoord om storheten och vidden af denna
gudomliga kärlek. Men det mänskliga ordet är ju icke det’
enda, ej heller talar till oss Guds röst endast beslöjad ur
naturens rika prakt med tusen stämmors ljud»; nej, Gudi lof,
»det finns ett ord, än mera kärt, så fast och så
anammansvärdt till själens lif och hälsa», det nådens evangelium, hvilket
särskildt bönsöndagen, som nu var inne, gaf anledning att
betrakta ordet om det höga majestät, som afspeglar sig i
Jesus Kristus, större än den synliga himmelns och jordens
och hafvets tillika. I denna den sanna frihetens fullkomliga
lag hade vi nu att skåda in, med ledning icke blott af dagens
ursprungliga texter utan förnämligast af svenska kyrkans
högmässotext för innevarande år, Joh. 17,:8—23. Anslutande mig
härtill, manade jag utvandrarne, till hvilka jag hade att tala,
att framgent hålla fast gemenskapen i ordet och bönen med
dem, som hafva vår Herre Jesus Kristus rättsinneligen kär.
Därtill hör först af allt att uppriktigt erkänna honom såsom
den där helgat sig själf för oss, på det att ock vi må vara
helgade i sanning. Stor och mångfaldig skulle helt visst i
det lif de ginge till mötes, med dess så allt igenom nya
förhållanden, faran för dem blifva att under en falsk frihets
skenfagra täckmantel råka i den andliga laglöshetens träldom,
i jämförelse hvarmed alla förmenta yttre band och bojor där
hemma vore att akta för intet. Ett välbehöfligt skydd mot
denna särskildt i Amerika hotande laglöshet och ett
värdefullt medel till sann frihetsutveckling utgjorde det gudstjänst-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
