Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BANKETT PÅ HOTEL SAVOY. 37
VI.
Bankett på Hotel Savoy.
Måndagen den 15 maj uppgick strålande, och jag hade
under denna dag ledighet att se mig om i New Yorks vackra
omgifningar vid en behaglig utfärd genom den med rätta
berömda Central Park till the Art Museum med flera
intressanta ställen samt utmed Hudsonfloden, hvarvid general
Ulysses Grants imposanta grafmonument på en närbelägen
höjd förde tanken på ett af den nya världens storverk:
negrernas frigörelse. Änskönt den svåra negerfrågan visserligen
ingalunda är ens i denna stund fullständigt löst, har dock :
en af mänsklighetens största frågor genom Grant i spetsen
för ett folk af frihetshjältar förts ett betydande steg fram
emot sin lösning.
Samma dags afton gafs före min afresa från det gästfria
New York på Hotel Savoy af, såsom det uppgafs, ett par
hundra icke-svenska representanter för den
evangelisk-lutherska kyrkan därstädes en bankett, till hvilken alla representativa
svenskar, hvilka för tillfället befunno sig i staden, äfvensom
den svensk-norske ministern från Washington inbjudits. En
mycket god amerikansk sed följdes här, som gaf åt den
festliga tillställningen ett längt rikare innehåll, än man i Europa
är van att vid liknande tillfällen finna. Sedan
välkomsthälsningen blifvit af den vid bordet presiderande Mr. 7. Miller
ä allas vägnar utbragt, uppropades af denne den ene efter
den andre att ur skilda (i förväg anvisade) synpunkter mer
eller mindre utförligt behandla festens sakliga föremål, om
hvilket den gästande personen ju gåfve en erinran, nämligen
svenskarnes insatser i den nya världens lif. Då ordningen
kom för gästen att svara, skedde detta på tyska, som jag
funnit vara det språk, hvilket näst engelskan af de flesta på
denna ort förstods. »I am an American, but I am before
anything else a Christian», hade den egentlige högtidstalaren
förklarat, och i anslutning därtill framhölls af mig den kristna
gemenskapens betydelse högt öfver alla nationella
egendomligheter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
