Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46 FÖRSTA DAGEN I CHICAGO.
deras trenne små trefliga flickor, för hvilka jag snart ej mer
var någon främling, äfvensom den med anledning af
ordinarie pastors ledighet under dessa tre månader tjänstgörande
vice pastorn (f. d. lärare vid synodens förnämsta College)
C. P. Rydholm, den gamla tanten och den unga svägerskan,
ja hvarför icke jämväl tjänarinnan, den trogna deltagerskan
"i husets både glädje- och sorge-ämnen, allas vår goda vän
Mary.
Denna gång var min Chicago-vistelse helt kort, allenast
en enda dag, hvarunder det hufvudsakligen gällde att blifva
något initierad i förhållandena. Tillfälle därtill bereddes mig
genom umgänge hela dagen med mina värdar, af hvilka en
del mötte mig redan vid den ofvannämnda stationen, andra
vid Union Depot och alla till sist samlades till
middagsmåltid i det gästfria herdetjäll, där jag fått min angenäma bostad
mig anvisad. Flera hjärtliga välkomsthälsningar bragtes mig
härvid, framför allt af värden på stället och af
pastorssällskapets högt aktade ordförande Carl Evald, af den större
allmänheten mest känd under pseudonymen Urbanus, ett
namn, som väl svarar mot den sanna urbaniteten i hans väsen
likasom i hans sätt att både skriftligt och muntligt uttrycka sig.
Aftonen tillbragtes i Salems-kyrkan, där församlingens
ungdomsförening firade en framför allt genom sin enkelhet
tilltalande fest. Den »address>, jag därvid ställde till de unga,
utgick från en erinran om Eiffeltornet, som varit den näst
föregående världsutställningens mest beryktade »record>.
Det första jag vid mitt besök i Paris sommaren 1889
företagit var att, likasom alla andra, stiga upp i bemälta torn
för att därifrån skåda ut öfver icke endast utställningen utan
vidt omkring både stad och land. Så hade jag ock på
motsvarigt sätt nu handlat. Men ingalunda vore det Ferrishjulet,
som fått här utgöra mitt Eiffeltorn, utan Salems ungdom,
som i afton bragt mig sin fridshälsning, och hvilken jag gåfve
min tillbaka. I hela världen syftade ungdomen mot höjden.
Det unga sinnet älskade det fria och höga. Vi äldre rycktes
med af den ungdomliga hänförelsen och läte oss så gärna
däraf åtminstone för någon stund frigöras från de
mångahanda jordiska bestyren och omsorgerna, som alltför lätt ville
draga oss ned i stoftet. Upp mot högre, friare rymder lyftes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
