Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JUBELFEST I MINNEAPOLIS. 73
plägar lämnas å sido vid dessa tidens s. k. praktiska
sträfvanden, vid hvilka religionen ofta får tjäna till medel för
ganska jordkrypande syftemål. Men af frukten känner man
trädet. Många bland de folkuppviglare, hvilka väldigast
betvinga skarorna just genom att vädja till deras uppjagade
religiösa känslor, visa sig sakna all förmåga så väl att hämma
och leda en af dem frambesvuren andlig rörelse som ock
att för egen del iakttaga den själfbehärskning, som dock är
den andliga konungslighetens förnämsta prerogativ. Påfallande
är ofta, midt i all storordig frihetsyra, både hos anförarne
och de djupa leden, den fullständiga invärtes bundenheten
och oförmågan att tygla de naturliga böjelserna, antingen nu
dessa tendera till att sänka människan ned under eller i tom
inbillning häfva henne upp öfver sitt af Gud gifna mått,
erbjudande njutningslystnadens eller äregirighetens fantom i
den verkliga frihetens, glädjens och ärans ställe. Sålunda
själf en ömklig lekboll för naturdriftens och Satans välde,
söker mången hänsynslösare än kanske någonsin tillförne
göra sina medmänniskor till medel för själfviska syften, under
skrytsamt prålande tal om människovärde och
allmänmänsklig rätt helt och hållet åsidosättande andras heligaste
rättigheter.
Står det alltså ganska illa till med de kristnas både
profet- och konungadöme i den närvarande tiden, så är det dock
på det allmänna prästadömets område om möjligt ännu sämre
beställdt. Här är fråga om en offertjänst, och det både för
Gud och nästan. Det är på detta område, som den mest af
allt i ögonen fallande faran att förneka vår
evangelisk-lutherska tro är belägen. Där böra vi ha lättast att gripa oss
själfva på bar gärning. Saligare är att gifva än taga; så
lyder den sanna kristendomens lösen, oss lämnad af vår
Frälsare själf. Och hvem kan i detta afseende annat än slå sig
för sitt bröst och bekänna, att han är mycket omotsvarig
sin bestämmelse såsom tillhörande ett konungarike af präster,
de där skulle ha sin lust i att inbördes bära hvarandras
bördor, utan klagan och knot villigt påtagande sig den del af
mänsklighetens gemensamma börda, som Gud i sin vishet
behagat pålägga den ene eller andre, samt till det yttersta
söka i Jesu nåds kraft lätta bördan för olyckliga bröder, så-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
