Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JUBELFEST I MINNEAPOLIS. 75
i sitt sköte, är lika naturligt, som att Luther kände marken
darra under sina fötter, då han af tidsförhållandena drefs till
att bryta med den gamla tron och kyrkliga ordningen, hvari
han vuxit upp och hvaraf han hämtat de grundläggande
intrycken för lifvet. Dock likasom för honom den sanna
troheten gestaltar sig till ett sönderslitande af de sekelgamla
yttre samfundsbanden för att få ett högre sannare band rätt
fast knutet mellan forntid och framtid, så kunna den
nuvarande tidens förhållanden lätteligen komma att för oss taga
gestalten af en snarlik uppfordran. Då gäller det att med
den pietetsfulla troheten mot det förflutna, hvilken aldrig
blifver ostraffadt lämnad å sido, förena en rätt trohet mot
det eviga, som endast i utvecklingens form kan på jorden
vinna successivt förverkligande. Väl oss i alla skiften, om
vi så af själ och hjärta lefvat oss in i den heliga skrifts af
Upsala möte häfdade lifssanningar. Ty i så fall skall äfven
på vår kyrka kunna lämpas Herrens ord om slagregnet som
föll och floderna som kommo och vädren som blåste och stötte
mot huset, och det föll dock icke, ty det var grundadt på
hälleberget.
Med Johannes ser jag i anden Människosonen på den
hvita skyn med gyllene krona på sitt hufvud och i sin hand
en hvass lie. Jag tycker mig höra de till honom från
templet och altaret kommande höga ropen: Sänd din lie och
skörda, ty skördetiden har kommit, och säden på jorden har
torkat till skörd! Afbärga drufvorna af vinträdet på jorden,
ty dess bär äro mogna att kastas i Guds vredes stora
vinpress! Men jag igenkänner ock i samme Människoson den,
som rättfärdighet lärer och är en mästare till att hjälpa. För
visso tror jag, att han är i antågande och snart skall hugga
till... Han, som förr eller senare skall varda all världens
domare, är dock ännu min och allas Frälsare. Halleluja!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
