Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
92 JUBELFEST I LINDSBORG.
Gud, den evangelisk-lutherska kristenhetens, hvaremot
Calvins kyrka företrädesvis gått den senare af hennes främste
man anvisade, mer lagiska vägen. Säkert är, att de
ömsesidigt betinga hvarandra och böra stå i den innerligaste
växelverkan inbördes. Ty utan att den i de heligas samfund på
jorden lefvande Anden alltjämt vore stadd i verksamhet för
att genom föräldrars, lärares och öfver hufvud äldre kristnas
förmedling göra Kristus känd för de i kyrkans gemenskap
upptagna barnens hjärtan, kunde det eviga lifvets jämna
fortgång bland människorna svårligen tänkas. Men å andra
sidan skulle otvifvelaktigt den muntliga trosförmedlingen utan
stödet af Guds uppenbarelse i skriften sakna grund och fäste.
»Hvad betet är för kreaturen, för människan hennes hem, för
stengetterna klippan och för fiskarna vattnet, det är ordet —
d. v. s. skriften — för den troende själen» (Luther).
Hittills var detta för tron omedelbart visst. Det är icke
vidare så och kan icke vidare för den tänkande kristne så
förblifva, utan han spörjer numera kvarför — ingalunda
såsom en, hvilken drager vare sig kristendomens eller bibelns
sanning i tvifvelsmål, utan såsom den där känner behof af
att fatta sammanhanget dem emellan, alltså vill gå icke från
insikt till tro men från tro till insikt. Till ett fullgiltigt svar
på detta spörsmål kommer ingen utan kyrkans hjälp, och
hjälpen härutinnan lämnar kyrkan företrädesvis genom sin
bekännelse, icke blott såsom utgörande resultatet af hennes
århundraden igenom fortgående heliga begrundning, utan
framför allt såsom uttryck för hvad hon fått intill en viss tidpunkt
upplefva och erfara af skriftens väsensinnehåll, som är lifvet
i Guds sons tro. Den sålunda betygade, låt vara partiella
öfverensstämmelsen mellan den gudomliga sanningens
objektiva vittnesbörd och de inom kyrkan gjorda lifserfarenheter
ingifver den enskilde kyrkomedlemmen tillförsikt att tröstligt
bygga på den bibliska kanon såsom ett af samma Ande
genomträngdt och behärskadt helt, hvars innerligt sammanhöriga
delar hvar för sig i icke ringa mån från sitt förhållande till detta
hela härleda sin auktoritativa ställning. Därför begä vii dag
Upsala mötes 300-års minne, emedan vårt folk där genom
Guds näd erhöll det stöd och den ledning, hvarförutan vi
icke skulle kunna utan stor fara bruka den fria pröfningsrätt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>