- Project Runeberg -  Hemlandstoner. En hälsning från modern Svea till dotterkyrkan i Amerika /
120

(1895) Author: Henning von Schéele
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

120 EN FRIDAG.

för Herren. Och si, Herren gick där framom, och ett stort starkt
väder, som bröt berg och sönderbråkade hällar inför Herren; men
icke var Herren i vädret. Efter vädret kom en jordbäfning; men
icke var Herren i jordbäfningen. Och efter jordbäfningen kom en
eld; men icke var Herren i elden. Och efter elden kom ett ljud af
ett sakta väder. Då Elias det hörde, skylde han sitt ansikte med
sin mantel och gick ut och steg i dörren af kulan; och si, då kom
en röst till konom och sade: Hvad hafver du här göra, Elias?

Ja, hvad hafva vi här att göra? Hvad, om icke det
David uttalat med de orden: »Herre, bittida må du höra min
röst, bittida frambär jag mitt offer till dig och skådar gfter
dig.> Närmast tillkommer oss att offra tack och lof, våra
läppars oxar, åt den käre, himmelske Fadern, som lät oss
roligt sofva och vakna upp med frid, men tillika skåda vi
efter honom för att redan i arla morgontimma med bönen
fatta uti hans mäktiga, nådiga hand och så blifva af honom
ledsagade, stödda och förda under

den signade dag, som vi nu här se
af himmelen till oss nedkomma.

Han blifve oss säll, han låte sig te
oss allom till glädje och fromma!
Ja, Herren den högste oss alla i dag
för synder och sorger bevare!

Men jämte det att vi kommit att sålunda lofva och bedja
vår Gud, medan stunderna växla och skrida, så ligger det oss
tillika högeligen om hjärtat att få höra hans röst och lyssna
till hvad han har att säga oss. Aldrig är i regeln
människohjärtat mer öppet för den gudomliga rösten än vid en ny
dags inbrott. »Jag kommer tidigt i morgongryningen och
ropar», säger därför med rätta den konungslige sångaren
inom det gamla förbundsfolket, »uppå ditt ord hoppas jag;
jag vakar bittida upp, att jag må handla efter ditt ord.> Och
det finnes ett godt svenskt ordstäf, som skall äfven i detta
afseende sannas af alla dem, som vilja taga vara därpå:
»Morgonstund har guld i mund.> Morgonandakten liknar
morgondaggen, som åt hela naturen förlänar nytt lif, ny fägring.
Däri ligger ett ovärderligt skydd mot dagens stundande
frestelser och pröfningar, en himmelsk kraft till fullbordande af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jun 17 11:17:45 2024 (www-data) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sghemland/0138.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free