Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hercules arla ftod up, en morgon, i förda fin ungdom,
full af ångeft, ocb tvekan hur han fin lefnad begynna
{kulle, at pris déraf han vunne, med tiden, och ära.
Som han-geck, fördjupad i tankar och många bekymmer’,
g. trädde en Qvinna, i åtbörder lätt, och til yäfend behaglig
honom emot: han Cåg på defs mängfallt-färgade kläder
glimmande perlor och gull och gniftrande dyrbara flenar.
Skön til anlet hon var, men Tminkad hon fyntes och färgad,
byn fom fnödrifvan hvit, med rofenfärgade kinder,
10. djerf och fräck til fin upfyn; til hullet fyllig och frodig,
gull-gult blänkande hår, bekrönt med rofor och perlor.
-Vällust var hennes namn, vidt dyrkad kring verldenes ändar.
Denna ej enfam var, bon kom med tre fina döttrar,
jämte fin fon, deras broder, en hvar af olika lynne.
15. En var trög i fin gång, half-fofvande, gäfpande, tungfint,
oborftad, vårdslös, ofnygg i drägtj med hängände kläder;
dock var hon illa beprydd med en krans af fviminet och vallmo.
Under fin arm en kudde bon bar, en kortlek i handen,
koxade långfamt kring lig och klådde gemenlig en fingern»
SO. Lättja var hennes namn, få gifvet af modern i vaggan.
Modren lik den andra var fräck, ocB myfte. på munnen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
