Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litet historia - 3. Finnarne i Amerika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FINNARNE I AMERIKA. 1D
fruktbärande, — erhålla goda skördar och rikligt uppehälle,
exportera bröd, säd, mjöl, öl o. s. v. Våra hustrur och
döttrar beflita sig mycket om spinnande och väfvande. Vi
bo i stor vänlighet och enighet med indianer, som på många
år oss icke hafva någon skada tillfogat.»
Med sin högste chef voro emellertid frimännen icke
belåtna, ty 1653 inlemnade de till regeringen i Stockholm
en skrift, hvari de klagade, att guvernören Printz vid lifs-
straff förbjudit dem all handel och användning af marken
till odling och af vatten till fiske, samt »Hafver guvernö-
ren,» skrefvo de, »hotat oss, att han ville oss traktera så, att
våra hustrur och barn gråta skulle och vi till våra hufvud
skola skallota blifva, der på vi exempel hafva för ögonen
af Anders Finne såsom ock af de andra finnarne på Finland,
hvilka äro drifna af hus och jord, och deras hustrur nu
somliga äro derigenom komna ifrån wedt och skiäll, för-
utan lag och dom, och nu fattiga enkor måste med sina
små barn gå och tigga bröd.» Den tionde klagopunkten
innehöll en begäran, att Anders Finne skulle få behålla den
råg guvernören afdömt honom.
På hösten 1653 återreste Printz till Sverige och lem-
nade då en svarsskrifvelse, dat. den 3 aug. 1653, på »rebel-
lernas» klagomål, i hvilken han förnekade deras befogenhet.
Beträffande den misshandlade finnen yttrar han: »Öfver
Anders Finne är laga dom gången, men Lasse Finne och
Karin Finska för trolldom och annan orolighets skull oss
ifrån skilda, dock dem bättre land och lägenhet igen gifvit,
än de hafva haft.»
Hufvudorsaken till Printz återfärd till Sverige låg dock
deri, att holländarne, som 1651 på Delawareflodens vestra
strand uppfört Fort Kasimir, rustade sig att på fullt allvar
angripa den svenska kolonien. I aug. 1654 afseglade den
holländske guvernören Stuyvesant med sju skepp från Nya
Amsterdam och angrep Nya Sverige med sådan framgång,
att i september hela kolonien befann sig i hans händer.
I kapitulationsfördraget bestämdes, att de af koloniens
embetsmän och undersåtar, svenskar och finnar, som det
önskade, skulle få återvända till Sverige; de som föredrogo
att kvarstanna skulle få vidblifva den augsburgska tron och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
