Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Örjan Kajland och hans pojkar - 2. Anti och Pecka på färd till Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56 ÖRJAN KAJLAND OCH HANS POJKAR.
om de fiskande karlarne rodde öfver viken, och derefter
fatta annat beslut.
Denna natt gjorde gossarne ingen eld, utan sofvo in-
svepta i båtseglen, med sina bössor bredvid sig och Racki
på vakt. Natten förflöt lugnt och stilla, och frampå mor-
gonen hade gossarne den glädjen att se de fiskande ro bort
mot norr.
Nu lades råd. De ansågo sig nu vara komna så långt
mot norr, att Malmberget borde anträffas rätt i vester.
Skulle de nu lemna båten och följa den stora floden? De
skulle då komma inåt landet, åt bergen till, der de borde
påträffa någon landsman eller eljes någon vänlig svensk,
som kunde leda deras kosa åt rätt håll. ;
Detta beslöts, och så buro de sina saker i land. Båten
borde de gömma och söka bevara för möjliga behof i fram-
tiden. På en bädd af barkade störar lyckades de, efter hårdt
arbete, få båten in i småskogen, der de omhvälfde och sedan
täckte honom närmast med afflådda stora granbarkar, och
utanpå med en mängd små granar.
Dermed trodde de sig ha skyddat den för en längre tid.
En ihålig gammal ek, som anträffades i närheten, gaf ett
ypperligt förvaringsställe för masten, segel, åror och andra
båtens tillbehör. Så godt sig göra lät doldes ekens ihålighet
med mossa, och gossarne ansågo sig säkra på att återfinna
sina dolda saker, om de i framtiden skulle behöfva dem.
Nu blef fråga, hvad de skulle bära med sig. Af pro-
viantförrådet fans ej mycket kvar, men dock tillräckligt för
några dagar. Den framlades nu, likaså yxorna, grytan och
bössorna. Återstod herr Eriks bössa, jagtväska, skor och
ammunitionslåda. Den sistnämda hade dittills undgått deras
uppmärksamhet. Hur skulle de nu förfara med herr Eriks
saker? De kunde ej medtagas, och gossarne stodo tysta och
begrundande.
Anti tog ordet: »Till herr Erik kunde de aldrig åter-
lemna dessa saker, och hvad tjenade det då till att lemna
dem här? Du, Pecka, som skjuter bäst, skall taga hans.
bössa; den är tiofaldt bättre än våra, och lådan öppna vi
för att se, hvad den innehåller.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
