Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Örjan Kajland och hans pojkar - 4. Landsmän påträffas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LANDSMÄN PÅTRÄFFAS. 69
hunden. Vildmarkens jätte kände, att han funnit sin öfver-
man. att hans stund var kommen, och snart tillkännagaf
kvistarnes brak i snåret, att kolossen föll. Ett par bett i
hans långa ben, och äfven hunden blef tyst.
Den mörke finnen stod nu stilla och betraktade sitt
byte. Han tänkte med glädje på hvilket värde detta djur
egde för honom och dem derhemma i torpet, och ett inner-
ligt »Gud vare lof!» gick öfver hans läppar.
Ur dessa sina glada tankar väcktes han plötsligt af ett
aflägset skott. Det kom nerifrån elfven: Peckas bössa hade
talat. Hvad innebar det ordet? Skulle han hetsa hunden
efter de flyende djuren? Nej! Han band honom i stället
vid elgens ben och gick sedan upp på kullens topp, der han
med händerna för munnen uppgaf en lång och skärande
hvissling. Han fick en svag hvissling till svar, och belåten
dermed återvände han till elgen, hvilken han nu öppnade,
hvarvid Racki fick sin rundliga portion af inelfvorna. Han
började nu aftaga huden, men fann snart, att han behöfde
hjelp för att vända den tunga elgen. Ännu en gång besteg
han derför kullens topp och lät en ny hvissling ljuda. Han
fick nu svar från två håll: det ena tycktes vara nära nog,
men det andra i närheten af det ställe der Pecka skjutit.
Det betydde något. Hade Pecka skjutit en elg, eller
begärde han hjelp? Hvad vore att göra? Invänta Anti
och rådgöra med honom? Ja, det var bäst. Efter en god
stund anlände Anti. Han kom springande och såg blek
och upprörd ut. Genast han kom fram sade han flåsande:
»Kom, Daniel, och låt oss skynda! Jag har mött björnen
med ungarna; vi hetsa Racki på dem.»
» Är det långt dit der du mötte dem?» — »Ja, en half
timme ungefär.» — »Såå, en half timme hit, och en half
timme tillbaka! Det duger ej, Anti. De ha fått för långt
försprång och hört skotten och sett dig. Vi hinna dem
icke, men vi skola i alla fall knipa dem, lita på mig, du
Anti, och kom och se hvad jag har.» Vid åsynen af den
skjutna elgen blef Anti glad. »Det var en huggare, far.
Låt se! Elfva grenar på det ena och tolf på andra hornet,
och fet som en gris! Åh, Racki, nu är ej ondt om mat
för oss!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
