Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Örjan Kajland och hans pojkar - 30. Pecka - 31. Den fredlöse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
230 ÖRJAN KAJLAND OCH HANS POJKAR.
Också sade Nila Mackran en dag: »Pecka du, vi måste
bygga oss en stuga till du, vi hinna ju ej torka och röka
vårt kött i den vi hafva.» — »Ja, Nila, derpå har jag redan
tänkt. Den stugan skola vi bygga närmare berget der borta
vid tjärnen, der du stack den stora svarta björnen; och den
stugan skall blifva din, och der skall du bygga och bo, ty
vi tre hafva makt nog att göra ett sådant arbete, och i vår
hugga vi din sved vid Mackramnstjärn”). Köttet går nog åt,
om ej för oss, så fins nog de som behöfva det, och björ-
narne måste vi minska, om vi vilja hafva vår boskap i fred.>
31. Den fredlöse.
Så lefde och arbetade Pecka med sina kamrater i några
år. Allt flere finnar ankommo till trakten, och allt tätare
blefvo nybyggena. Peckas hjelp påkallades ofta då björ-
narne visade sig ondskefulla. Det var icke så ovanligt nu-
mera att se främlingar vid hans hem i Bjurberget, hvarför
det icke i någor högre grad väckte hans förvåning, då
han en dag såg en kvinna och en karl komma vandrande
på sveden och styra sina steg dit der hanu befann sig.
Pecka blef dock öfverraskad då han i kvinnan igen-
kände Wappu. »God dag, Pecka!» sade hon raskt; »såå du
har nu byggt dig en egen gård, och så långt bort från oss.
Det var just icke så godt att finna dig, Pecka, men nu är
Wappu här och har gossen din med. Jag tror du icke kän-
ner igen honom? Nej, nej! Det är icke att undra på. Du
har ju ej velat komma till mig och se på honom sedan han
var liten, liten. Ja, sådana äro karlarne! Kanske du ej
heller känner igen mig? Åh ja, det är länge sedan den
kvällen jag satt i ditt knä och du sprang ifrån mig!»
Pecka var öfverraskad af att se Wappu och stod med
öppen mun och mållös under hennes tal. Han kunde icke
+) Nu Mackartjärn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
