Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Han hade blifvit uppehållen i närheten af skansen, sade
han, emedan han gärna ville vara med då danskarna kommo
dit. Där skulle bli riktigt krig, hade man sagt. Skansen
var full af soldater, och utomkring i alla skogar höllo
bönderna jämte många finnar vakt.
Per ville tillbaka dit, men han hade nu gått hem först
för att säga Pavo, att vid Kymmen stod allt väl till. Jossi
var och skulle bli hemma, liksom hans gamla far Popen,
men bönderna voro anbefallda att gå till Fryksdalen på vakt.
För öfrigt var allt i en röra omkring skansen och utmed lands-
vägen, alla som kunde fyttade till skogarna, så att med
undantag af vaktarna byarna stodo öde. Här och där på
bergen” hade Per under sin vandring sett rök och hört ett
och annat vallhorn. Från Moilainen hade han skilts vid
Kymmen. Han hade, som sagdt var, gått norr ut. Per slu-
tade sin berättelse med uppmaning till Pavo att skyndsamt
rusta sig och följa honom till skansen, där det skulle bli
en rolig dans.
Då Pavo dock hvarken rustade sig eller talade därom
tog Per mod till gig och sade, att han tyckte det var rart
att Pavo ville sitta hemma vid ugnen då de andra männen
gått ut att möta danskarna. Per ville åstad.
»Du får lugna dig tills Moilainen återkommer,» sade
Pavo. sOch under tiden skall du på ett par tre dagar få
gå väster ut för att höra om fenden visat sig där.»
Per var i sin stridsifver nöjd med uppdraget, men för-
bjöds att blanda sig i striden, ifall tillfälle därtill yppades.
Hans ärende var att speja, ej att strida, voro Pavos sista ord.
»Pavo,» sade Gretti, då Per gått och de blefvo ensam-
ma, »jag vill följa dig, ty jag förstår nog, att du ej tänker
sitta hemma som det nu är. Jag vill gå till bygden och
skaffa oss en flicka som blir här och sköter om kräken.»
»Hemma blir jag ej, Gretti, det vet du ju; men jag går
ej heller bort förr än jag vet att jag kan gagna något. Vi
måste därför invänta Moilainen.»
»Och om ban icke kommer?» — »Han är redan här,»
sade Pavo och öppnade pörtets dörr. Där stannade just nu
Moilainen. Han hade gått så sorglöst, att Pavo hört hans
steg. »God dagl» sade han ifrigt. »Jag blef länge, så du
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
