Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och dåligt ibland. Stryk ha vi fått, och stryk ha vi ock
gifvit. Likafullt ha vi ej kunnat hindra danskarna att
bränna flera byar samt prästgården ock.» — »Då är du från
Holmedal? Vi veta om den branden.»
»Nej; men jag och några andra finnar bo i Karlanda,
som ej är långt från Holmedal. Men hur kunna ni veta,
att danskarna bränt för prästen?»
»Vi äro från den trakten.» — »Ah, då var det ni som
sköt den danske officern då han tänkte fyra på. Ja, så är
det; ni äro nog i rätta ärenden, och därför följer jag er.»
— »Det var ingen af oss som lossade det skott du nämner;
men vi veta det ändå, och vid skansen veta de det ock.
Du kan likafullt tryggt följa oss, ifall ditt ärende hastar.»
— »Ja, det hastar. Låt oss gå!»
Trots de svårigheter en mörk natt vållar en vandrare i
vildmarken, hunno våra spejare före dagen det höga berget
dit de ämnat sig för att utspana, hvar kapten Spak stod
med den svenska styrkan. Redan vid första blicken de kastade
mot sjöns nordöstra ände sågo de eldar glimma och stun-
dom blossa häftigt upp.
»För sent!» utbrast Pavo. »De våra äro slagna! Eldarna
äro de brinnande husen. Hvilken olycka! Håfvilsrud är
brändt och fienden där! Hvar finns nu de våra?» — »Jag
måste dit,» sade Moilainen. »Bida mig här! Jag är åter
innan dager.»
»Duger ej, Moilainen,» sade Pavo. »Vi ha älfven mellan
oss och de brinnande gårdarna. Den är bred, och danskarna
äro nog vakna. Äro, som det synes, de våra slagna, ha de
fattat posto vid sjöns södra ände, där de söka rädda Helge-
boda. Dit måste vi, och där finna vi dem. Friskt mod!
Vi ha ännu ett par timmar till dager, och till Helgeboda
hinna vi på mindre än en. En liten rast nu! Vi må äta,
så vi kunna slåss hela nästa dag.» Pavo var ifrig, ty dan-
skarnas framgång hade upprört honom.
»Du har nog varit med förr, du,» sade den främmande
finnen, »och jag är villig att lyda dig.» — »Jag har slagits
förr i dessa marker,» sade Pavo, »ehuru jag var ung då.»
»Är du af Örjanspojkarna?» — »Nej, men jag har följt
Pekka Huskoinen i några år.» — »Ah, du är då Pavo?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
