Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
låtit de efter honom följande kamraterna veta, att fara
var å färde. Finnarna hade efter sin önskan fått ett par
fångar, men planen att öfverraska fienden hade misslyckats.
I harmen häröfver ville några genast sticka ned de båda
fångarna. Detta förekoms dock af Pavo och Hikkonen, som
höjde händerna och pekade åt det håll hvarifrån man just
nu tydligt hörde förtruppens steg. »Fören fångarna tipp
på kullen. Må hvar man intaga sin post och göra sitt
bästa att hålla fienden fast härl» Pavos order åtlyddes
hastigt, och snart var skogen så tyst och stilla som där ej
fannitas en enda man.
Varnad af skottet, gick tiendens förtrupp sakta och för-
siktigt framåt, sökande sig skydd så godt sig göra lät. Då
furorna icke stodo så nära hvarandra, att skydd jämt kunde
fås, skymtade de fram litet emellan, tills de voro så nära
de dolda finnärna, att dessa kunde låta sina skott gå. De
fingo ögonblickligen svar, och uppgifvande ett kraftigt här-
skri, rusade norrmännen fram för att med ens göra slut på
striden.
Icke en enda finne funno de på de ställen hvarifrån
skotten lossats. Skogen genljöd af ett vildt hämndrop, ty
några af deras kamrater hade stupat för de osynliga fin-
narnas kulor. Ett kraftigt gif akt! kom dem dock att skynd-
samt söka betäckning igen. Ett par af dem voro dock för
långsamma och träffades af nya kulor, som sade dem, att
deras motståndare icke flytt utom skotthåll.
Öfverraskade af att finna öfvade. skyttar så långt bort
från de vanliga vägar och stigar som begagnades rikena
emellan, stodo norrmännen en stund rådvilla om hvilka fien-
der de verkligen bade att göra med. Det blef dock snart
upp!yst af deras spejare, liksom att finnflocken vore obe-
tydlig. De manstarkare norrmännen verkställde nn en kring-
gående rörelse, med den följd att finnarna i all hast läm-
nade sina bakhåll och drogo sig upp till mötesplatsen på
bergkullen, under det norrmännen satte sig i marsch igen.
»Fördömdt det här,» utbrast Moilainen, »att inte kap-
ten höres af! Norrmännen hinna undan oss.» — »Försök
gå emot honom!» sade Pavo. »Kanske du kan skynda på
honom; men kom i alla händelser fort åter. Vi må försöka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
