Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af Pavo. Någonting att bjuda honom i ersättning hade
han ej, men lofvade så snart han kunde gifva Pavo åter
hvad han nu fick. Han hade hört, att Pavo hade hjälpt
gubbarna vid Gla och trodde icke att han skulle bli ohulpen.
Äfven han anspelade på Pavos stora sved, och på den borde
han fått god skörd.
»Icke så god som den är stor till, och själf beböfver jag
lefva.» Ja, ingen kunde säga något därom. »Men tiden
är sådan, att alla måste bistå hvarandra, och du är lycklig
du som inga barn har, som hungra och kvida.»
Pavo var öfvervunnen och måste äfven nu hjälpa med
hvad han kunde både då och flera gånger framdeles, tills
han slutligen nödgades neka.
»Få se hur detta slutar,» sade han en dag till Gretti.
»Måtte kriget snart taga en ände! För oss fruktar jag icke,
men vårt nybygge kan komma att uppgå i lågor, och våra
kreatur bli oss fråntagna.» — »Så få vi börja på nytt igen,
Pavo,» sade hon, »Vi reda oss nog. Var tröst du så länge
vi få vara friska!»
Man hade blifvit van vid att Bokko sparkade på dörren
och väsnades då någon främmande anlände till det förr så
okända finntorpet. Därför tog man icke så hett uti då han
en dag på sitt sätt anmälde en främmande förr än man
hörde skrapet af skidor. Men då skyndade Pavo att öppna
dörren, och där stod en väldig gestalt snöhöljd och betäckt
af rimfrost.
Gretti skrek till, ty äfven hon hade skyndat att se ut,
och så ropade hon: »Mattil»
Ja, det var Matti som åter trädde inom dörren till pörtet
han själf hjälpt till att bygga upp och dit han så många
gånger under årens lopp längtat. Och där stod han nu väl-
komnad som ingen annan!
»Jag tror det är fader Antti själf,» sade Gretti, under
det hon sopade snön af honom; »så stor och bred du har
blifvit! Nu blir glada dagar i Västerskogen! Välkommen!»
»Tack, Gretti! Är jag lik fader Antti, måste du vara
lik Vappu, så fager är du, och äfven jag säger: så stor och
bred du är!»
»Sätt dig, Matti, och säg oss hvarifrån du kommer!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
