Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att varna fänriken. Annat är om en trupp skidlöpare kom-
mer som är så manstark att den vågar sig fram. Då skola
dessa hinna bygden lika fort som vi.»
» Vill du våga dig gå så långt som väg finns, Kauttoinen,
och medsamma se efter om norrmännen äro sysselsatta med
att göra väg hitåt, ty i så fall ämna de sig genom skogen
till Fryksdalen, och detta måste vi veta.»
»Ah ja, nog vågar jag mig dit. Men icke vågar jag
taga vägen ned åt Solör härifrån, utan ta ini Norge längre
mot söder.»
»Gör så och kom sedan hit! Må en af dina kamrater
gå till fänriken och säga honom hur det är!»
»Hur ha ni det med lifsmedel i era hem?» frågade Pavo.
»Ännu någon tid,» svarade en af männen, »reda vi oss;
men om en vecka eller två måste jag gå härifrån och laga
att jag får något från skogen, eljes äta de upp sädeskornet,
och då vet du hur det går för oss nästa vinter.» — »Det
blir lika för oss alla,» svarade äfven de andra finnarna; »vi
kunna ej hålla vakt här hela tiden snön ligger. Fänriken
får skicka hit bönderna, eller ock få bönderna lämna oss
proviant för våra hem. Du Pavo får laga till det bästa åt
oss; vi lita på dig. Efter du nu går öfverhetens ärende, så
måste du ock se till att finnarna må lefva.»
Pavo sade sig nu vara på väg mot norr för att böra
och rådas äfven med de andra finnarna och ville sedan kom-
ma åter. Wade därpå farväl.
Öfverallt där Pavo gick fram spordes ungefär detsam-
ma som vid gränsposten i Östmark; men då han kom till
Bjurberg voro finnarna bättre underrättade om norrmännens
rörelser. Sedan de vid jultiden gjort försök att gå öfver
gränsen, men där funnit finnar och Dalbykarlar på sin vakt,
hade de vändt om. Då hade finnarna sändt ett par kvinn-
folk in öfver Hedemarken för att tigga. De hade blifvit
hemjagade, men vid återkomsten berättat, att i grannsock-
narna på norska sidan icke funnes något krigsfolk, samt att
folket i Norge vore bekymradt för framtiden, emedan tiden
vore dålig där ock. Det var ondt om lifsmedel äfven där,
ty krigsfolket vore omättligt. Spejare fanns dock i skogen,
men blott i ett finntorp bade de varit inne och där tvingat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
