Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tränger snart till kött.» Jag förstod mycket väl hvad de
menade: vi hade ej mat för mer än en dag till.
En halftimme derefter voro vi vid elgspåren. De stodo
klara och rena. Snart funno vi, att elgen börjat beta af
buskarne. Vi drogo åt lifremmarne, kände efter att bös-
sorna gingo lätt ur hölstret, och så åkte vi ett bösshåll
från hvarandra med Daniel på spåret. Nu hade vi djuret
så pass uttröttadt, att vi ej brydde oss om att holma det
för att utsätta poster. Det var klart, att elgen skulle stel-
nat till under natten, så att vi på en liten stund skulle
hinna upp honom, och förhoppning fans att få skjuta honom
1 uppsprånget.
Ännu rände vi icke fort: vi ville hafva krafterna i be-
håll tills det gällde. Så hade vi färdats framåt en stund
då jag löpte öfver en väl tilltrampad elgstig, och kort der-
på hörde jag Daniel uppgifva den vanliga samlingssignalen:
en kort, gäll hvissling. Några ögonblick derefter voro vi
samlade.
Mina karlar stodo tysta och tankfulla vid en stor elg-
väg. Per tog sig ett tag i nacken, och så såg han på Da-
niel, och så sågo de på elgspåren och så på mig. Ja, det
var för galet! Vår elg hade kommit in på de ojagade
elgarnes spår; ingen kunde urskilja eller säga, hvilka spår
voro gångna af den trötta elgen, eller ens gissningsvis säga.
det. Saken afgjordes så, att vi började jaga hela elgflocken.
Snart var denna inne i andra elgars spår, och längre fram
träffade vi spår vid spår. Vi visste ej till slut, hvilka vi
skulle följa, och kunde ej undgå att märka, det vi bytte
om djur.
Omedelbart derpå träffade vi på nyss gångna skidspår.
De voro ej efter oss. Vid denna syn gjordes halt. »Fin-
nar!» sade Per och Daniel på en gång, och så tittade vi
på hvarandra. »Hemåt!» sade jag, och utan att säga ett
ord satte Daniel af rätt mot norr, och nu rände han af
som vi haft elgarne nära oss. Det var tydligt, att Daniel
var ilsken. Emellertid lugnade han sig snart. Vi hade
farit öfver flera elgspår under tiden, och nu stannade han
vid ett sådant.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
