Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ryssjor.
Äro viken och landet, där er sommarbostad
är belägen, flacka, eller är där, som man säger,
långgrundt vid stränderna, är det fördelaktigt att
utlägga en risgård från land, tills man hinner
ett djup, lagom för ryssjans öfre kant, då dess
nedre står på botten. Ryssjor äro i allmänhet af
två slag, enarms- och trearmsryssjor, hvartill kom-
mer hängryssjan eller lakstruten. Har ni lagt ut
risgård, lämpar sig enarmsryssjan bra. Ni ned-
sätter då armens ände, där risgården slutar, spän-
ner så denna stramt och fäster den vid en stadig
stör. Enarmsryssjan är försedd med en båge vid
Fig. 1. Enarms- eller bågryssja.
ingången och lämpar sig bra vid fiske i nästan
alla vatten och torde vara den mest använda i
Stockholms skärgård (Fig. 1).
I denna ryssja fångas under lektiden abborre,
braxen, id och lake samt så snart isen går bort, gädda,
och en tid därefter abborre och sist braxen. I april—
juni tages id bäst i strömmar eller elfvar; lake”
i december—februari. Olika tider för olika vatten.
+ För lakfångst brukas i en del sjöar, däribland Sil-
jan, att i stället för risgårdar och landarm på bågryssjan
på kant utsätta nysågade bräden för att leda laken in i
ryssjan. Fångsten lyckas en del år bra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
