Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
55
solvärmen lockar småfisken intill landet, då man
passar på och försiktigt drager noten i land. Man
har då fisksumpen eller vattensån i beredskap,
och är man rapp och far varsamt med noten samt
därtill har lyckan med, kan man få hundratal
af passande agn för långrefven.
Lyckas icke detta, eller har man ingen pas-
sande strand, må man försöka med håfven. Äfven
en håf kan man binda sig själf, men man kom-
mer lättare från saken, om den köpes. Agnhåfvar
finnas af två olika konstruktioner: sänkhåf och
spröthåf. Båda motsvara ändamålet. Det beror
på lokala förhållanden, hvilken af dem, man bör
skaffa sig." Då de skola begagnas är nödigt att
utforska, hvar småfisk finnes, vanligen vid vasen
utmed vassen och i strömmande vatten. Man
brukar, sedan håfven är utsatt, kasta skorpsmulor
och metmaskar öfver den för att narra fiskarna
dit. Komma så de pigga agnfiskarna öfver håfven,
drages: den upp med skyndsamhet, och agnen
stjälpas i fisksumpen. Finmaskade nät, s. k. löj-
nät, äro dyrbara nog: 15 kr. för de bästa hos
Leidesdorff. Visserligen äro de i kortaste laget,
men vid tillfällen, då löjor och annan småfisk
stimma i mängd, kan man göra god fångst, om
man drager nätet liksom en not. Ett löjnät bör
ha sådana sänken, som man kan knyta af och
binda på, allt efter behof, ty ibland stimmar
löjan vid ytan. Då aftagas så många sänken,
+ Leidesdorffska priskuranten, sidd. 29 och 30. De
håfvar, som fiska bäst, äro de s. k. norshåfvarna. Man
kan se dem begagnas nästan hvarje dag vid Norrbro här
i hufvudstaden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
