Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58
för att få den att lossna. Det lyckas ibland, men
är det en ål, som åstadkommit fästet, lyckas det
sällan. Jag brukar då pålägga ett flöte för att
upptaga den från motsatt håll. För att slippa ro
och understundom förgäfves söka närmaste flöte,
hvilket blifvit neddraget, antingen af sig själft
eller: af fisken, brukar jag på det förutnämnda
refnystanet eller spelrefven fästa en sten för att
dragga rätt på refven på andra sidan flötet. Det
brukar lyckas med blott en sten som dragg. Men
klokast är att på förhand ha skaffat sig en sådan,
och den är lätt att åstadkomma.
Fig. 15. Dragg af granstam.
En liten grantopp afskäres en stump från
toppen, tills man träffar någorlunda grofva kvistar
af ungefär en blyertspennas groflek. Nedom dessa
afskäres stammen och vid nästa kvistbo ofvan
dessa toppen. Så afskär man de nedre grenarna
vid en längd af ungefär 10 cm. och de öfre nära
stammen. Vid stamrmen fastbindes en sten och
så är draggen färdig (Fig. 15).
Man brukar små draggar af järn för reffiske,
men dessa äro ej bättre än dem af en grantopp,
men väl sämre, därför att de understundom fastna
mellan stenar och i murkna trästammar, och så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
