Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
var gifven. Således var svenska styrkan på intet sätt
slagen eller tvungen att gå tillbaka ännu i den stunden, då
den beordrades att återtåga.
En annan märklig beräkning är, att åtminstone 6
bataljoner icke deltogo i sjelfva drabbningen, och att således
de ofriga 11 voro de, som egentligen i elden gjorde det
kraftiga motstånd, som Kamenski, oaktadt sina häftiga och
upprepade anfall och oaktadt sitt väl begagnade grofva
artilleri, ej förmådde öfvervinna, förrän svenska chefens
bestörtning öfver antalet stupade förmådde honom till beslutet
om återtåg.
Sådan visade sig här den svenska indelta soldaten i
afseende på mod och uthållighet. I sanning ett vackert
prof på hvad man af honom kan vänta, om han i framtiden
förstarkes af landets vapenskyldiga ungdom.
Artilleristyrkan å båda sidor var icke väl jemförlig.’
Kamenski hade 6 tolfpundiga kanoner och två haubitzer.
Svenska chefen hade 12 sexpundiga kanoner och 4
haubitzer. Således hade denne, yid Säfvar kunnat hafva dubbla
antalet mot Kamenski; men han hade icke vårdat sig att
medtaga haubitzerne och hade afdelat 2 sexpundingar med
Uplands regemente till Kall viken. Han hade således
endast 10 kanoner vid Säfvar, deraf det största antalet likväl
icke begagnades, hvaremot Kamenski sköt med alla sina
från en och samma punkt under hela affären. Föga följdes
det råd eller den upplysning, som redan v. Döbeln gifvit
vid krigskonseljen i Hernösand, »om ryssarnes sätt att hålla
sina kanoner på samma ställe, hvaremot svenskarne i
Finland ofta genom hastiga flyttningar kommit i lätt tillfälle att
demontera fiendens piécer».
Huru den svenska infanteristyrkan begagnades hör icke
till blotta frågan om, huru mycket man kunde haft att an- *
vända. Det vissax är, att man på svenska sidan kunde haft
åtminstone lika mycket som Kamenski.
Att Kamenski sedermera, med vanlig rysk artighet,
skrifvit till general Wrede, att den ryska armén var något
starkare än den ena eller andra svenska armén hvardera
räknad särskildt, bevisar intet — aldraminst emot gen.
Wachtmeisters eget arméförslag af den 22 Augusti, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
