Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det är en eld i hela dramats ton, som först nu
framträder i hela sin tragiska prakt.
Utomordentlig är den scen där de tre kvinnorna i tur och
ordning förbanna Richard och hans illgärningar — en
klagokör av vild storhet där Margareta, den äldsta
i laget, behåller sista ordet i den bittra uppgörelsen
med drottning Elisabeth. På samma gång anslås
Nemesis-temat som blir krönet och avslutningen på
Rosornas hundraåriga blodskrönika:
Jag nämnde dig min storhets tomma sken;
Jag nämnde dig en skuggors drottning blott,
Klädd ut att synas vara det jag var;
En smickermålning för ett sorgligt upptåg ;
En som lyfts högt att störtas djupt, djupt ned.
En mor som bara trodde sig ha barn;
En dröm om vad du var; en brokig klut
Som satts till mål för varje farligt skott;
En majestätets skylt, en fläkt, en bubbla;
En drottningmask som fyllt sin scen på lek.
Var är din make nu? Var dina bröder?
Var dina tvenne söner? Var din fröjd?
Vem ber på knä och säger: Hell vår drottning!
Var buga pärerna som smickrat dig?
Var är den hop som trängdes efter dig?
Gå genom allt och se vad du är nu:
Den sälla hustrun är en sorgtyngd änka;
Den stolta modern kvider åt sitt namn;
Den som man tiggde tigger ödmjukt själv
Och drottningen har sorgen krönt till träl;
Den alla lydde lyder ingen nu,
Den som förhånat mig förhånar jag.
Så har rättvisans ringdans virvlat om
Och lämnat dig som rov i tidens våld
Med blotta tanken kvar av vad du var
Att plåga dig än mer, den nu du är.
(Hallström.)
RICHARD II.
Författat ? Utgivet 1597.
Källan. Holinsheds krönika.
Fabeln. Dramat börjar med scener då kungen sliter
en tvist mellan två stormän, Henrik Bolingbroke, hertig
av Hereford, och Thomas Mowbray, hertig av Norfolk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
