- Project Runeberg -  William Shakespeare : liv, drama, teater /
141

(1924) [MARC] Author: August Brunius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

därvid fäst sig vid de lyckliga avslutningarna och
enstaka idylliska scener. Men det är snarare
trötthet och resignation som tala ur dessa fantastiska
sagodramer än återvaknande livstro — en flykt
från livet och dess verkliga problem. Det är dock
påfallande hur gärna han återkommer till ett
sådant motiv som en familjs återförening efter
sorger, äventyr och förvillelser; likaså till vemodigt
innerliga bilder av oskuldsfull ungdom.

Cymbeline är ett svagt stycke, antagligen
skrivet i olika omgångar. Det förefaller mig vittna om
en fullkomlig förlamning av den dramatiska
kraften. En vintersaga är också sammansatt av
mycken svaghet och någon styrka — styrkan ligger i
de livsfilosofiska och lyriska partierna, i tankarna
på ungdom och blommor. Shakespeare är trött, i
hand och hjärta, på livet och teatern.

Hör här ett stycke om blommor i En vintersaga:

Perdita: Här har ni blommor, herrar!

Krusmynta, mej ram, kyndel, het lavendel,

Ringblomman som till sängs med solen går

Och stiger upp med henne gråtande,

Midsommarblommor allt, som böra givas

Åt medelålders män. Välkomna hit!

Camillo: Tillhörde jag din hjord, fick gräset stå;

Jag endast såg på dig.

Perdita: O ve! Då blev ni

Så tunn och mager att decemberstormen

Er blåste tvärs igenom. — Fagra vän,

Den som vårblommor hade, passande

För din tidsålder och för din och din,

Som bären än på edra jungfrugrenar

En oskuldsblomma! O Proserpina,

Den som de blommor hade, dem du släppte

Från Plutos vagn, av faran skrämd! Narcisser

Som komma förrän svalan törs och fängsla

Marsvinden med sin glans; violer, dunkla ’

Men ljuvare än Junos ögonlock

Och Cypris andedräkt; gullvivor, bleka,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:37:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/shakebrun/0143.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free